Öppna landskap biologisk mångfald
Öppna landskap antas ha . Det är frågan om enorma områden där det i princip bara lever en enda växtart och andra arter som gör anspråk på marken bekämpas.
Biologisk mångfald behöver öppna odlingslandskap. De olika arterna har under några tusen år bakats ihop till ett eget ekosystem som många idag förknippar med svensk natur. Gräset skördas för att användas som foder till de gräsätande djuren i djurindustrin. Ett öppet landskap är helt enkelt en plats utan träd.
0 Kommentarer
På grund av intensifieringen av jordbruket har arealen naturbetesmarker krympt snabbt sedan talen. Dessa gräsåkrar må anses vackra men de innebär inte något större bidrag till artrikedomen 2. I Sverige är, enligt Artdatabanken , 4 svenska arter rödlistade, vilket motsvarar nästan 22 . De människor som kom hit efter istiden brände och fällde skog för att kunna odla och få bete till djur och skapade på så sätt de öppna landskapen.
ver en livsmiljö med öppna och hävdade (vårda-de) landskap. Öppna landskap och biologisk mångfald.
Är djur viktiga för växter
Mångfalden av olika arter är väldigt hög, kanske högre än i något annat ekosystem i Sverige. Arter beroende av öppna landskap. Idag utgör värdefulla betesmarker en mycket liten del — runt hektar — av den totala yta som animalieindustrin använder, där bara grönfoder och vall upptar 1 hektar åkermark 1. Men vid lite hårdare påtryckningar kommer istället ett annat argument fram: det om biologisk mångfald.
På Arlagårdar finns det åkrar och betesmarker som håller landskapen öppna, vilket har en positiv påverkan på miljön samtidigt som de betande djuren är bra för den biologiska mångfalden. För att bevara odlingslandskapet och dess biologiska mångfald satsar . Sedan mitten av talet har antalet lantbrukare minskat och såväl jord- som skogsbruk industrialiserats. Sådana åkrar kan man tycka är vackra eller inte, men de har inte mycket med biologisk mångfald att göra.
Nästan allt bete och vallodling sker alltså med vanliga åkerbruksmetoder som sådd och gödsling i ett växelbruk med andra grödor. Det öppna landskap som djurindustrin bidrar till är framför allt foderodlingar och i mycket liten utsträckning ren betesmark, så kallat naturbete. När öppna landskap används som ett försvar för djurindustrin presenteras det som något odiskutabelt gott.
Biologisk mångfald på Arlagårdar. Vidare har samhällets urbanisering och städernas utbredning lett till att alltmer av landskapet har tagits i .
Öppna landskap och biologisk mångfald – Institutet Vethos
Därmed har också det odlingslandskap, med sin unika biologiska mångfald, alltmer försvunnit. Stödet är en del av landsbygdsprogrammet och är en ersättning för att länets och landets lantbrukare bidrar till en biologisk mångfald, öppna landskap och en hållbar livsmedelsproduktion. Den fysisk-geografiska sam- mansättningen av berggrund, jordart, vatten, klimat och vegetation ger grundläggande för - utsättningar för olika arter.
Öppna landskap antas ha ett värde för att det är vackert och traditionellt och det räcker ofta ganska långt. Därmed har också det odlingslandskap, med sin unika biologiska mångfald, alltmer försvunnit. Den vilda vegetation som annars hade vuxit på platsen skulle i regel ha varit betydligt artrikare och utgjort en mer gästvänlig miljö för de flesta vilda djur.
Gräsmarker känner vi under namn som stäpp och savann på andra breddgrader men det är inget som skulle förekomma i någon större utsträckning i Sverige utan människans påverkan. Landskapet är livsviktigt för den biologiska mångfalden. Är det verkligen så att jordbruk leder till en större artrikedom, och behöver vi djurindustri för att få öppna landskap? Det som däremot utgör ett speciellt ekosystem där många annars ovanliga arter trivs är den betesmark eller vallodling som aldrig gödslats.
Utan djuren skulle öppna landskap växa igen och Sverige skulle bli ett artfattigare land.
Foderodlingarna är stora fält med exempelvis korn, rybs, rovor eller gräs, som plöjs, gödslas, sås och skördas. De öppna landskap som hyllas mest är marker som domineras av gräs. Där trivs också många djurarter, inte minst humlor, bin och andra insekter som är viktiga för pollineringen.
Många växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar är beroende av öppna landskap och lever i ett samspel med varandra. Hittills har länsstyrelsen Gävleborg fattat beslut i 1 ärenden vilket motsvarar kronor.
Biologisk mångfald – en överlevnadsfråga
När öppna landskap används som ett försvar för djurindustrin presenteras det som något odiskutabelt gott. De arter som finns på dessa naturbetesmarker är en blandning av växter från andra landskapstyper i Sverige och växter som flyttat in från sydligare delar av Europa och som fick en nisch här efter att människor fällt skogen 2. Dessa förutsätt- ningar påverkas av dagens markanvändning, men också av brukande långt tillbaks i tiden.